En man med litet ansikte av Helene Tursten
Finns det något underbarare än att läsa? Helene Turstens En man med litet ansikte gick verkligen på nolltid att läsa.
Handling i korthet:
Irene Huss och hennes kollegor konfronteras med ett antal brott utan synliga beröringspunkter och frågetecknen hopar sig.
En BMW blir stulen av två ungdomsbrottslingar. En tunnklädd man hamnar i deras väg och blir ihjälkörd. Varför är han inte ordentligt klädd om han tänkt sig en joggingtur i vintertider? När polisen söker efter biltjuvarna gör man ett makabert fynd i en jordkällare i närheten. Där finns en flicka i yngre tonåren som verkar figurera i en traffickinghärva. Spåren leder åt flera håll samtidigt; Ryssland, Estland och Teneriffa.
Kollegorna är de gamla vanliga och med de gamla vanliga karaktärsdragen. Samtidigt tycker jag att Tursten har tagit sig i och med Eldsdansen. Guldkalven som jag läste för ett tag sen var betydligt rörigare och mindre intressant.
Sammantaget tyckte jag att det var en helt okej deckare. Trots att deckaren som sådan inte är superspeciell så tror jag att den kommer att stanna kvar ett tag i minnet. Mycket beroende på huvudämnet trafficking. Otäckt och realistiskt skildras denna baksida av det välmående Sverige.
Handling i korthet:
Irene Huss och hennes kollegor konfronteras med ett antal brott utan synliga beröringspunkter och frågetecknen hopar sig.
En BMW blir stulen av två ungdomsbrottslingar. En tunnklädd man hamnar i deras väg och blir ihjälkörd. Varför är han inte ordentligt klädd om han tänkt sig en joggingtur i vintertider? När polisen söker efter biltjuvarna gör man ett makabert fynd i en jordkällare i närheten. Där finns en flicka i yngre tonåren som verkar figurera i en traffickinghärva. Spåren leder åt flera håll samtidigt; Ryssland, Estland och Teneriffa.
Kollegorna är de gamla vanliga och med de gamla vanliga karaktärsdragen. Samtidigt tycker jag att Tursten har tagit sig i och med Eldsdansen. Guldkalven som jag läste för ett tag sen var betydligt rörigare och mindre intressant.
Sammantaget tyckte jag att det var en helt okej deckare. Trots att deckaren som sådan inte är superspeciell så tror jag att den kommer att stanna kvar ett tag i minnet. Mycket beroende på huvudämnet trafficking. Otäckt och realistiskt skildras denna baksida av det välmående Sverige.
Kommentarer
Trackback
