aquilegia

Min osannolikt sjuka vecka har börjat på allvar.

Gårdagen tillbringade jag i möten fram till klockan 21. Jag var på plats på jobbet klockan halv sju på morgonen. När jag kom hem var jag så trött och hängig att det bara surrade i huvudet. Eftersom det handlar om ganska intensiva, aktiva möten går hjärnan också på högvarv... jag låg sömnlös till halv tre.

Idag har tempot på jobbet tack och lov varit något mindre krävande. "Problemet" bestod den här gången i ett läkarbesök för lilla A. Vi går var tredje månad på kontroll, vilket innebär blodprov, vägning, mätning, matdagbok, rapporter om medicinintag och sjukdom osv. Som ni säkert förstår är en tvååring inte särskilt intresserad av sin hälsa och varje besök brukar bli något av en pärs. Jag kom dit superstressad eftersom jag kört som en galning för att hinna fram i tid. Lilla A skrek förstås vid provtagningen men tog det bättre än vanligt.

Imorgon är det dags för möten igen... Inte lika många eller lika sent som i måndags tack och lov. Men efter vad jag vet kommer de att bli eldfängda och ytterligt intensiva. Puh!

Alltså kommer bloggen inte att gå på högvarv precis.