Mysläsning från Botswana
Eftersom bilen befunnit sig på verkstaden i snart en och en halv vecka har jag hunnit läsa en hel del böcker på bussen. Eftersom jag hittade böcker på rea (10 kr styck!) passade jag på att fynda litegrann.
Några av fynden är två böcker om den traditionellt byggda privatdetektiven Mma Ramotswe och hennes assistent Mma Makutsi. Den första boken heter "Kalaharis skrivmaskinsskola för män".
Mma Makutsi har utvecklat en förkärlek för lyxiga skor och skulle därför behöva ett lönande extraknäck. Körskolan "Lär dig köra med Jesus" (som är tänkt att locka till sig försiktiga kunder) ratas snabbt och Mma Makutsi ger sig på en bransch som hon vet allting om. Detta blir inledningen på både en givande rörelse och en ganska pinsam historia. Boken var, som de andra böckerna i serien, både rolig, tänkvärd och intressant. Samtidigt har den en charmi, bekant underton.
Den andra boken heter "Lycka och ett par blå skor". I denna bok ställs Mma Ramotswe inför en rad mindre olönande fall. Tonvikten ligger i denna del inte på fallen utan snarare på Mma Ramotswes och Mma Makutsis relation till varandra och till männen de har runtomkring. Lite förvånad blev jag över att boken skiljer sig såpass mycket från de andra. Först i bokens slut tyckte jag att den trivsamma ton som man vant sig vid återvände.
Både böckerna är förstås läsvärda, men om jag ska välja en favorit skulle jag ta "Kalaharis skrivmaskinsskola för män".
Några av fynden är två böcker om den traditionellt byggda privatdetektiven Mma Ramotswe och hennes assistent Mma Makutsi. Den första boken heter "Kalaharis skrivmaskinsskola för män".
Mma Makutsi har utvecklat en förkärlek för lyxiga skor och skulle därför behöva ett lönande extraknäck. Körskolan "Lär dig köra med Jesus" (som är tänkt att locka till sig försiktiga kunder) ratas snabbt och Mma Makutsi ger sig på en bransch som hon vet allting om. Detta blir inledningen på både en givande rörelse och en ganska pinsam historia. Boken var, som de andra böckerna i serien, både rolig, tänkvärd och intressant. Samtidigt har den en charmi, bekant underton.
Den andra boken heter "Lycka och ett par blå skor". I denna bok ställs Mma Ramotswe inför en rad mindre olönande fall. Tonvikten ligger i denna del inte på fallen utan snarare på Mma Ramotswes och Mma Makutsis relation till varandra och till männen de har runtomkring. Lite förvånad blev jag över att boken skiljer sig såpass mycket från de andra. Först i bokens slut tyckte jag att den trivsamma ton som man vant sig vid återvände.
Både böckerna är förstås läsvärda, men om jag ska välja en favorit skulle jag ta "Kalaharis skrivmaskinsskola för män".
Kommentarer
Trackback
